Natten var svart den natten. Dimman låg tät utanför loppislokalen i Bankeryd. Inne glöd lamporna sitt varma sken och Lennart satt på sin stol och berättade en lång och tröttsam historia om två ridstövlar för Birgitta.

- De här hade Karl-Johan den Svåre på sig under sina sista levnadstimmar, berättade Lennart.

- Gud va ointressant, hur mycket ska du ha för paret? svarade Birgitta.

Det var bara en taktik från Birgitta för att hålla nere priset, hon visste att Lennart var expert på att kamma hem de stora försäljningar under småtimmarna.  Lennart kände till alla sätt att reagera på kundernas reaktioner. Han ansåg sig själv ”skrivit regelboken” för begagnatförsäljning under småtimmarna och hade alltid svar på tal.

- Ska du ha den inställningen så vill jag inte sälja dom, replikerade Lennart.

- Kyss mig, sa Birgitta förvånat.

Just då smällde det till. Tiden stannade en sekund och tiden startade igen sekunden senare, det var som om tiden passerade i normal takt. Blodet sprutade i lokalen och Lennart föll som en trasa livlös ner på golvet och en mållös Birgitta satt på sin stol och kände suset av en bläckstråle landa på golvet.

Vem mördade Lennart och fick Birgitta någonsin köpa ridstövlarna? Detta och mycket mer nästa vecka i: Bläckstrålemannen.